Va ute igår. Dansande, drack, pratade, hade jävligt roligt...
Skulle ta mig en sväng till Toaletten och där vips, mitt framför mig... MIN SVAGA PUNKT, hjärtat stanna o knäna höll mig knappt uppe, två gånger den här månaden TVÅ gånger, va fan inget på 1½ år och nu två gånger på en och samma månad, Och han har mage att säga att han svag för mig.
Hur kommer det sig att vissa människor i ens liv, sätter sig som klister på ens minne och i ens hjärta, medans andra bara flyter förbi, varför kan man inte få glömma det som varit och bara få gå vidare.
Men man får ju skylla sig själv, självplågare som man är så tänker man inte på konsekvenserna av sitt handlade, man tänker bara här och nu, det är det som gäller.
Så där stog jag i trappan, jag och min svaga punkt, fanns inget annat, där stod vi och minndes det som en gång varit, återupplivade gamla minnen och gjorde det vi två var bäst på....
Så nu sitter jag här i soffan, irreterad på mig själv, irreterad på mina känslor, irreterad på min svaga punkt.
Det finns ju en annan i mina tankar med.


Nej nu ska jag förtränga och glömma för det är ju det jag är bäst på....

cold as ice