Friday, April 27, 2007

Råkar det finnas nån kristen jävul som läser min blogg, så sluta genast!!! Denna helgen e typ en av dom värsta i mitt liv, på riktigt utan att överdriva!!! hur personlig jag kan va i bloggen då jag inte riktigt vet vilka som läser detta, men vi kan säga så här i igår fick jag reda på ett posetivt resultat som inte va posetivt för mig för femöre, alla som kan tänka kan ana vad det va..jag tänkte bara heeeeelvete nu ska jag fan supa ner mig totalt, det gjorde jag( sorry mamma när du läser detta) vaknade imorse av tooootal minnesförlust, totalt alltså, kommer inte ihåg ett skit av gårdagen,inte ens ett uns minne har jag.... fick bara höra att jag nog gjort bort mig totalt, sorry A, vetifan vad jag sagt eller gjort???jag va inte mig själv!
men inte nog med den tooootala minnesförlusten, nej, nej....ikväll blev jag av med min kära mobil oxå...kan det bli värre???jag hatar allt o alla...vill slå varenda människa jag ser, få ut mina aggresioner, varför e det alltid jag som ska råka ut för allt? jämt,jämt,jämt...gud hatar mig och jag hatar honom ännu mera tillbax, om det finns en gud och jag dör och kommer upp till himelen så ska jag fan slå ner den jäveln, jag måste ha varit en jävla grotesk mördare i mitt förra liv för att förtjäna det som alltid händer mig...jag pallar fan inte längre!!! orkar inte att allt jag gör bara blir bajs, jag hatar M för att han är den han är, jag hatar N för att han spelar allan ballan, jag hatar mig själv för att jag har noll självkontroll, jag tycker synd om mina vänner spm måste stå ut med mig, jag tycker synd om Aso m jag inte vet vad jag sagt till....nu ska jag gå och lägga mig och glömma allt va allt är....jag hatar mycket just nu!!! ahhh sova... hej då!!!

3 comments:

Anonymous said...

bara så du vet..du behöver inte tycka synd om dina vänner, jag är tacksam för att du är min vän , det finns inte en sekund då jag känner att jag "står ut " med dej, men dagligen känner jag att jag inte kan leva utan dej..
synd om mobilen men det fixar sej you know it i love you

Lisa

kyrksyster said...

Kristen kan jag gå med på, men inte jävel...*ler*

När jag läser så hör jag din desperation. Och den är verklig. Du har ett stort bekymmer som du inte riktigt vet vad du ska göra med.

Det du upplever är en kris. De vanliga sätten att lösa förargligheter funkar inte riktigt?

Det viktigaste just nu är att ta ett djupt andetag... inte rusa iväg. Det är alltid en risk att man i en kris skaffar sig fler bekymmer när man agerar utifrån sin desperation.

Har du nån att prata med? Nån som kan lyssna och vara bollplank?

Om inte... försök finna någon... kyrkans folk är inte så farliga. Dom ställer upp gratis för samtal... och kan sin sak... du bestämmer vad du vill prata om. Ingen slår dig i huvudet med Bibeln.

snorpan said...

Lisa- älskar dig massa oxå, mest

Kyrksyster- Tack för orden, det värmde.. men nu har alkoholen gått ur kroppen och jag försöker se lite klarare =)