Sitter just nu och kollar på Meet Joe Black, har inte sett den förrut, jävla kärleksdrabbel men åh så bra den är.

Varför kan man aldrig träffa någon där kärleken är så stark så att man bokstavligt tappar andan? finns det någon som överhuvudtaget gjort det? eller är det bara sånt som händer på film? Jag har iallafall aldrig älskat en kille på det sättet, vet inte ens om jag älskat en kille överhuvudtaget? eller jo det har jag, var tillsammans med en kille jag älskade som min bror och bästa vän, så det funkade inte, men jag har aldrig älskat någon sådär passionerat. Och så där jobbigt kär med fjärilar i magen det har jag bara varit en gång, kunde nog ha älskat honom passionerat om omständigheterna varit annorlunda. Han var och är väl fortfarande till viss del min "mister Big" om man tittat något på "Sex and the city" så vet man vad jag pratar om, vårat förhållande är läskigt likt Carries och "mister Bigs" allt som hände dom, hände även mig och den här killen, helt sjukt varje gång jag såg repriserna av Sex and the city, så tänkte jaaa, det är precis så vi har det. sen flyttade han haha precis som " mister big " och tur var väl kanske det?

Jag har kommit över det där nu, men han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, tur att man har ett stort hjärta där det får plats många. Och ung är man ju fortfarande så förhoppningsvis så träffar man den där killen som får en att älska passionerat, tills dess är det bara ha så kul som möjligt...